Lycklig kudde
I julas fick jag en fantastisk fin present av Mojje. Det var en vacker tygpåse broderad med mitt smeknamn Umma och ett hjärta i kattun. Inne i påsen låg en skatt: Färglada bitar av kläde, riktigt bra broderinålar och ullgarn. Många långa och intensiva timmar senare blev den här kudden färdig. Har ni sett en gladare kudde?
Explosivt!
Fast på ett dalmasigt vis – vi talar mer om försynta former av Nobel-dynamit än smith&wesson-revolverknallar här. Jag tänker på uppspelta dalmasar som antastar Wasas hov med arquebuser för att de har invändningar mot hovets klädmode. Fast på ett pilsnerfilmsglatt vis, såklart.
Jag vet inte, jag känner att jag inte riktigt lyckades fånga den exakta känslan här.
Oh jag gillar verkligen allt du gör! Så inspirerande!
den blev verkligen jättefin. dutti osså!
åh det var verkligen en lycklig kudde! jättefin! vi måste ha syjunta.